18: Tørking av stolper
Forfattere: Marie-Louise Edlund og Sverre Tronstad
Rapport 18, 1993
66 s.
200,- (Gratis for medlemmer)
Last ned
Sammanfatning
I Norge och Sverige tryckimpregneras årligen 70-90 000 m³ ledningsstolpar. Därtill kommer ca 45.000 m³ stängselstolpar, stolpar till vägräcken.etc.
För att få en fullgod impregnering måste virket torka ned till en fuktkvot på ca 25% innan det impregneras. Torkningen utförs så så gott som uteslutande utomhus och tar ca ett år. Denna långa torktid medför stora kostnader och dessutom risk för att virket angrips av vedförstörande svampar.
Genom litteraturstudier, egna försök och ekonomiska kalkyler har förutsättningarna for att utföra accelererad torkning av stolpvirke, utan försämrad impregnerbarhet och med minskad risk för biologiska angrepp, utretts.
Undersökningarna har omfattat torkning i luft vid 80ºC, 130ºC och 150ºC, torkning i överhettad ånga under vakuum samt torkning i rökgas.
Resultaten av litteraturgenomgången och de genomförda undersökningarna visar att det är fullt möjligt att på kort tid genomföra accelererad torkning av stolpar från rått tillstånd till ca 25% fuktkvot med olika metoder och med bibehållen impregnerbarhet. Vid 80ºC är torktiden 125-150 timmar, i överhettad ånga under vakuum ca 80 timmar och vid 150ºC endast 7-13 timmar.
Den snabba torkningen medför emellertid en stor fuktkvotsgradient och en relativt stor spridning i slutfuktkvoten. För att säkerställa att fuktkvoten i innersplinten ligger under fibermättnadspunkten bör slutfuktkvoten vid artificiell torkning därför i medeltal ligga på ca 20%.
Sprickbildning vid torkning av stolpvirke är oundviklig. Det torde emellertid vara en fördel med flera små sprickor än få stora bl a ur impregnerbarhetssynvinkel. En hård torkning befrämjar uppkomsten av småsprickor. Impregnerbarheten tycks inte ha påverkats av vilken torkmetod som använts. Impregneringsmissar i de utförda försöken kan främst härledas till fuktfickor i virket.
Från litteraturundersökningarna framgår det att högtemperaturtorkning kan påverka stolparnas styrka. Vid torkning i 100-110ºC av främst amerikansk furu har flera författare registrerat en reduktion i brotthållfastheten pâ 10-15%
Vid en ekonomisk bedömning av olika torkmetoder för stolpar visar det sig att under vissa givna förutsättningar friluftstorkning är den mest kostsamma torkmetoden, ca 290 kr/m³, medan torkning i konventionell tork vid 80ºC, rökgasuppvärmd tork vid 120ºC och kondensationstork vid 70ºC ger 210-230 kr/m³. Torkning i överhettad ånga beräknas kosta ca 280 kr/m³.